Min bästa vän, min kära mormor orkade inte längre efter 29 002 dagar, hon hade kämpat tillräckligt. Hennes kropp ville inte mer, hon kräktes och sen försvann andningen, hon ville vidare inte lida mer, hon valde att lämna oss en väldigt fin dag i alla fall och hon lämnade bara fina minnen efter sig. Hon hade vart dålig en längre tid men det var i måndags som allt plötsligt försämrades.

Hon blev 79 år, 4 månader och 27 dagar, hon skulle fylla 80 år nästa gång nämligen den 13 Februari, dagen innan alla hjärtans dag, en dag man aldrig kommer att glömma. Man hatar när man får samtalet som man vet kommer att komma inom kort och plötsligt så kommer det.

Har gråtit mig till sömns i två dagar nu, men man måste sörja för att kunna komma vidare, men som mamma sa att vår riktiga mormor dog redan för två år sen, det va då som hon fick sin hjärnblödning och inte blev normal igen. Hon har legat i sin säng mest, den sista tiden har hon vakren pratat eller ätit.

Det kommer bli lite tungt framöver men jag vet att hon har det bra där hon är nu, hon lider inte längre, hon är med folk som tycker om henne och vi kommer ju att träffa henne igen, fast om ett tag.

Jag kommer alltid att minnas dig mormor! Och vi ska ta hand om morfar så att han har det bra!
Jag älskar dig!



Världens bästa mormor!