Helt sjukt vad jag är så jävla håll-käften-frisk nu!

Åkte till finaste Olofsbo förra veckan och blev genast sjuk, och jag som aldrig är sjuk vaknade upp på midsommarafton med 39,7 graders feber och sjukt ont i halsen. Efter ett besök hos farbror doktor så konstaterades halsfluss. Så det vart pencillin för min del.

Men nu är jag back on track!

Så jävla skönt!

Finally, äntligen, dags att snart dra sig mot centralen och sätta sig på tåget mot fina Falkenberg och Olofsbo.
Ska bli skönt med lite ledigt, känns som jag behöver det!

Annars hade jag en grym kväll i går, med mycket trevligt sällskap!

Out of office är aktiverat!

Over and out.

Nu e jag äntligen hemma igen efter 5 dagar på resande fot. Tänkte bara berätta om de tre sista dygnen innan jag kom tillbaka till Swe. Vi hade en jäkla nice slutfest med alla som vart med och gjort hela produktionen till den bästa. Alla locals var med, alla i temaet, precis alla var där! När det var dags att säga farväl till alla locals, gick vi alla med ner till stranden och sjöng för alla när dom åkte, blandade känslor fast mest tråkiga känslor.

Sen var det dags att lämna Miniloc, den fina lilla ö som har vart mitt hem de senaste 3 månderna, det var jobbigt, men skönt att jag drog mitt i natten och slapp säga hej då till alla som jobbar på resorten. Åkte in till El Nido och hade Matador natt med alla båtchaufförer, Nares och Jun.

Dagen efter var det meningen att vi skulle flyga från El Nido till Manila, men eftersom det härjade en tyfon så var alla flyg inställda, så det vart att åka bil till Puerto som låg 7 timmar bort, när vi väl kommit fram till Puerto så fick vi info om att vi var strandade där och inte kunde ta oss därifrån så det blev till att spendera en natt där.

Dagen efter det så chansade vi att åka till flygplatsen och hoppades fixa biljetter till morgonflyget och efter många om och men så satt vi på planet mot Manila.

Sista kvällen i Manila kan ha varit den roligaste på riktigt, riktigt länge. Först lite strippklubbar och sen ringside bar på mustach-fest där det endast jobbade dvärgar, och de hade en boxningsring i mitten och där fick vi se matcher mellan dvärjar, helt sjukt. Längesen jag skrattade så mycket. Alla hade skakat hand på att vi inte skulle sova något sista natten då vi skulle åka till flygplatsen 7 på morgonen efter. Alla, höll vad vi lovat och gick därför direkt från krogen till bussen.

Helt sjuka sista dygn och svårt att förklara i skrivform, men nu e jag hemma, tillbaka på the office med blandade känslor.

Det enda jag tänker på just nu är att jag vill åka tillbaka.

Produktionen är slut. Sorgligt men sant. Har haft 3 helt underbara månader i Filippinerna med det bästa teamet ever. Så efter 75 dagar, 67 stygn sydda och en jäkla massa annat så har vi rott i land den här skiten!

I morgon Manila, i övermorgon SWE.... Men först en jävla feeeeeeeet slutfest!

Nu är det nära, riktigt nära!
72 dagar är gjorda och endast 6 dagar återstår.

Lite bilder från vårt kvällsmys.

Jag försöker ju alltid utmana mig själv, och i dag var det dags för att testa hjödrädslan, hoppa från 7 meter. Mådde så illa så att jag trodde jag skulle spy innan jag klev ut på spången, men jag gjorde det. Stört nöjd!

En helt vanlig dag på jobbet, det börjar märkas på teamet att det är börjar bli dags för hemfärd om en vecka. Det hets-solas på flera håll och kanter. Ingen solskyddsfaktor, och det luktar stekos av all sololja. Och som vi nu alla vet så blir rött brunt. Inga konstigheter.